Slagsmål som ett sätt att göra upp mellan två personer
I olika sammanhang kan det ibland uppstå situationer där två personer hamnar i en konflikt med varandra. De ordväxlingar, skriker på varandra och någon föreslår därefter att man "tar det utanför". Men vad säger egentligen lagen om detta?
Vad säger lagen?
Våld och misshandel är något som samhället ser mycket allvarligt på. Att slåss kan vara ett misshandelsbrott enligt 3 kap. 5 § brottsbalken (1962:700). När två personer slår mot varandra i slagsmål kan man betrakta det som att de "misshandlar varandra". Utgångspunkten är att slagsmål är otillåtet.
Vad säger praxis?
Högsta domstolen har dock i ett avgörande gett oss vägledning i hur man ska betrakta slagsmål mellan två personer. Avgörandet från Högsta domstolen handlar om två ungdomar som var inställda på att "göra upp med varandra", på klarspråk genom ett slagsmål. Högsta domstolen fastslog i avgörandet att så länge slagsmålet hålls på en viss nivå där det endast innebär smärta och övergående ringare skador på båda parterna, så kan det inte anses vara fråga om ansvar för misshandelsbrott. Bägge är ju i detta fall "med på det" (se NJA 1993 s. 553).
Vad innebär detta?
Detta betyder alltså att man i teorin kan samtycka till ett traditionellt slagsmål, men bara om båda parterna är överens om att lösa konflikten genom detta och det inte övergår till någon mer allvarlig misshandel.
För att bedöma om det är olagligt att delta i ett slagsmål kan man ta hänsyn till vad man har samtyckt till, vad som är rimligt att förvänta sig i en sådan situation, om parterna är jämställda och andra omständigheter som kan vara relevanta för bedömningen.
Det går att samtycka till slagsmål
Sammanfattningsvis kan man alltså samtycka till ett slagsmål i vissa fall, men det är viktigt att vara medveten om att det fortfarande är ett brott att misshandla en annan person och det kan få allvarliga konsekvenser. Den enda skillnaden är att man möjligen kan undgå ansvar i en sådan situation.